I dag 12 mars är det den Nationella Syntolkningsdagen. Trots framsteg är utbudet av syntolkat material fortfarande långt ifrån tillräckligt.
– Utan syntolkning missar vi viktiga signaler och sammanhang, säger FSDB:s ordförande Klas Nelfelt.
En syntolk beskriver det visuella som sker runtomkring i realtid eller inspelat. Det kan ske individuellt, i grupp, digitalt eller vid större evenemang eller sändningar. Syntolkning handlar inte om att sammanfatta, utan om att ge en levande bild av det som sker runtomkring. Hur ser en person ut? Hur är en byggnad utformad? Vad är det för typ av blomma? För personer med dövblindhet sker syntolkningen ofta genom en familjemedlem eller en vän. Det är också en viktig del av dövblindtolkens uppdrag.
– Det är avgörande för oss med dövblindhet för att vi ska kunna förstå och delta, säger FSDB:s ordförande Klas Nelfelt.
Själv använder han dövblindtolkning i sitt arbete för att till exempel kunna leda ett styrelsemöte effektivt.
– Utan syntolkning kan jag missa viktiga signaler, som om någon blir osäker, trött eller fnissar, säger han.
I dag är det främst SVT som erbjuder syntolkade program.
– Jag själv har lyft vikten av detta i möten med SVT, eftersom vi med dövblindhet måste kunna ta del av deras utbud, och jag vet att våra medlemmar uppskattar de syntolkade programmen, säger Klas Nelfelt.
Syntolkning är fortfarande sällsynt i både medier och litteratur.
– Jag tror att det är många som inte förstår hur avgörande syntolkningen är. Ofta publiceras till exempel bilder intill texter där bilden är en del av budskapet – men utan syntolkning missar vi sammanhanget.
Det finns däremot möjligheter till syntolkat material via MTM och Legimus, där syntolkade böcker kan beställas av personer med synnedsättning.
I dag finns även ett statligt stöd som filmdistributörer kan söka för att syntolka sina filmer.
Läs gärna mer om syntolkning på alltomsyntolkning.nu.
Syntolkning: Syntolkningssymbol i vitt på svart bakgrund. Ett öga och tre halvmåneformade streck ovanför.