Fsdb.se

Dövblindhet

Arbeten för dövblinda

mars 14th, 2019

Tidigare var det omöjligt eller mycket svårt för dövblinda att kunna få ett arbete. Hur skulle de kunna läsa, skriva, prata eller höra vad andra säger? De kunde inte arbeta inom skolan, inte inom ekonomi och eftersom de inte såg kunde de inte heller användas som tolkar. Tillvaron för dövblinda var alltså inte helt enkel. Men tiderna har förändrats.

Föreningar hjälper till

I dag finns det flera föreningar som dövblinda personer kan vända sig till för att få hjälp. De är experter på att hjälpa till med allt i vardagen, från kontakt med myndigheter till hjälp med att anpassa hemmet, handling och mycket mer. Även föreningarna har börjat hjälpa till när det handlar om att dövblinda ska få möjlighet att arbeta ute i samhället.

Tekniken gör under

I dag har tekniken utvecklats mycket, och den fortsätter också att utvecklas i takt med att tiden går. Men hur kan dövblinda hjälpas av den? Det går faktiskt! Med en speciell punktskriftsdisplay kan den dövblinde läsa det som står på en datorskärm, och med hjälp av punktskrift på tangenterna kan denne också skriva precis som vanligt på tangentbordet. Många dövblinda är inte heller helt döva eller helt blinda och de kan alltså höra eller se med hjälp av olika tekniska hjälpmedel.

Arbeten som kan fungera

Som arbetssökande kan det vara klokt att lämna in CV med mera till rekrytering stockholm och andra som förmedlar anställningar. Man bör tala om att man är dövblind och vilka hjälpmedel man behöver, samt vad man klarar av att göra själv. Många arbetsgivare har inget emot att anställa personer som har funktionshinder så länge de vet mer om vilka anpassningar som kan behöva göras. Arbeten som fungerar för dövblinda är till exempel sådant som kan göras vid en dator. Översättning, skrivarbeten, sysslor inom ekonomi med mera går ofta utmärkt. Om personen inte har så svåra synnedsättningar kan också städjobb eller arbete inom industri fungera. En dövblind person kan också klara monteringsarbeten och liknande när denne väl har lärt sig hur sakerna ska monteras, var de finns med mera.

När det gäller just arbetet är det inte heller alltid jobbet måste vara avlönat. Det kan vara lika viktigt för personen att komma ut, vara bland folk och att ha något att göra. Pengar behöver inte vara det viktiga. En dövblind person som bara sitter hemma kan snabbt få ångest, bli deprimerad och inte veta vad denna ska göra åt sin situation. Ett arbete, avlönat eller inte, ger personen mening i livet och det finns en anledning att gå upp på morgonen. Arbetet behöver inte vara komplicerat eller stort och positionen behöver inte vara hög utan upplevelsen och att känna sig meningsfull räcker långt för den dövblinde.

Kläder som hjälper med kommunikationen

januari 8th, 2018

Mode är viktigt för många och vissa köper nya kläder till garderoben varje månad medan andra shoppar mer sällan. Klädesplagg symboliserar vem man är som person och det vissa spenderar flera år med att försöka hitta sin egna stil. Nu har man även lyckas skapa plagg som kan hjälpa döva och blinda att kommunicera med omgivningen och andra människor. Två av förslagen som man vill testa på är att klädesplaggen skall ha vibrationer, värmesignaler och luktsignaler för kommunikation. Syftet är att man vill att plaggen och signalerna skall skapa ett vokabulär som den döve eller blinda senare skall kunna tolka. Signalerna och vibrationerna skall sitta på olika ställen som armen och ryggen för att personen skall kunna skilja på vad de olika signalerna förmedlar. Man vill även kunna införa internetuppkoppling till vissa produkter för att den blinde skall kunna veta var produkten befinner sig ifall den skulle bli borttappad. Då menar man att produkten skall kunna ha en egen IP-adress precis som en dator har.

Projekt Suitceyes av Högskolan i Borås

Några som arbetat med kläder med vibrationer och luktsignaler är studenter från Högskolan i Borås och projektet går under namnet Suitceyes. Forskning och utveckling av kläderna finansieras av EU och man har tänkt börja med projektet under första delen av år 2018 och beräknar att det kommer pågå under 3 år. Efter de 3 åren skall man ha färdiga plagg att uppvisa och testa för att se ifall projektet fungerar som det skall. Man hoppas kunna få in alla de funktioner man har tänkt men studenterna på Högskolan i Borås är lite osäkra på ifall man kommer hinna göra plagg med luktsignaler då det är lite mer komplicerat än värmesignaler. Oavsett hur många funktioner plaggen kommer ha kommer det hjälpa blinda och döva i kommunikationen och förhoppningsvis underlätta vardagen för många. Alla människor mår bra av att kommunicera och vara sociala med andra och kan man underlätta detta är det något som kan ge en roligare vardag för många som annars hade varit rädda för kommunikation på grund av missförstånd.

En enklare vardag

Vardagliga saker som att handla och besöka exempelvis en bra tandläkare stockholm kan med ens ses som jobbigt för en person som inte kan göra sig förstådd. Trots att teckenspråk finns att studera på gymnasiet och universitetet är det många som inte kan kommunicera med döva och blinda. Då kan de tycka att det blir jobbigt att fråga om hjälp när ingen förstår dom. Förhoppningsvis skall dessa plagg med värmesignaler och vibrationer hjälpa till att öka självförtroendet hos döva och blinda att socialisera sig och be om hjälp. Det är ett nödvändigt projekt som är ett stort steg framåt då vissa personer med funktionsnedsättning ofta glöms av, av samhället. Många är så pass upptagna med sina egna liv att de inte tänker att hjälpa andra som kanske har en svårare vardag och speciellt i storstäder blir det väldigt tydligt att många tycker det är jobbigt när folk inte förstår direkt.

Vilken hjälp kan man få som dövblind?

april 30th, 2017

Det finns hjälp att få som dövblind. Allt från behovsprövade enklare hjälpmedel till assistans. Men allt börjar med en remiss från läkare. För att verkligen fånga in behovet av hjälp och underlätta i möjligaste mån för den drabbade, bör ett team bestående av den dövblinda, någon anhörig, kurator och personal från både syn- och hörcentralen bildas. Tillsammans arbetar man sedan fram en lösning som fungerar. Det kan handla om att ge den drabbade och familjen undervisning i taktilt teckenspråk. Det kan också innebära att man skaffar ledarhund och utrustar hemmet med teknisk apparatur som förenklar för den dövblinda, samt om assistans från hemhjälpen.

Assistans inte alltid en självklarhet

En dövblind pappa blev nekad assistans. Den här sortens kontroverser är inte ovanliga. Assistansbehovet bedöms först av sjukvården. Det är dock kommunen som tar det avgörande beslutet och det kan medföra olika bedömningar från fall till fall. Ofta kan olika bedömningar göras från kommun till kommun, vilket ofta skapar förvirring och frustration hos de sökande. Systemet kan ses som orättvist och det är det är det möjligtvis, men det är det system vi har att förhålla oss till i nuläget. Vid avslag kan man antingen överklaga eller göra en ny ansökan. Detta bör man givetvis göra om man anser sig orättvist behandlad. Detta kan leda till att beslutet omprövas.

Hjälp som kan fås

Den hjälp man som dövblind kan få, inriktas i första hand på fyra områden. Information, som kan vara allt från speciella, vibrerande brandvarnare, till specialutrustning för att kunna följa nyhetsflödet. Socialt samspel och kommunikation, vilket till exempel kan innebära assistans av tolk eller att få lära sig taktilt teckenspråk. Rumslig orientering, vilket innebär hjälpmedel för att hitta i hemmet, men också kan innebära anskaffande av ledarhund för att kunna röra sig fritt utomhus. Vardagssysslor, som kan innebära hjälpmedel för att kunna läsa och skriva. Hjälpbehovet skiftar som sagt, men med vilja och ett kreativt tänkande går det att komma fram till en dräglig levnadssituation även för de som drabbats av dövblindhet.

Är dövblindhet alltid medfött?

april 30th, 2017

Man räknar med att det i Sverige finns 30 000 till 40 000 dövblinda personer, varav de flesta är över 65 år. Sjukdomen kan vara medfödd och beror då oftast på Ushers syndrom eller rubella. I Sverige finns ungefär 400 personer som fötts dövblinda. De dövblinda brukar delas in i tre grupper, de som är födda döva/hörselskadade och sedan blivit blinda/synskadade, de som är födda blinda/synskadade och sedan blivit döva/hörselskadade, och slutligen de som är födda hörande och seende men senare i livet fått både hörsel- och synnedsättningar av sådan allvarlig art att de kan räknas som dövblinda.

Oftast inte en gemensam nämnare

Sjukdomen kan alltså ha olika orsaker och dövheten/blindheten kan, men behöver inte uppkomma vid samma tillfälle. Exemplet Kvinna blev dövblind i vuxen ålder på grund av sjukdom, visar på ett tillfälle då båda symtomen uppkommer vid samma tillfälle eller av samma orsak, medan ett annat exempel kan vara en man som i unga år drabbas av kraftigt nedsatt hörsel på grund av bullerskada och sedan som pensionär får starkt nedsatt syn på grund av t.ex. starr. Med andra ord kan det finnas samband mellan symtomen, men de kan också vara helt fristående från varandra. De flesta som är dövblinda har drabbats av symtomen utan något samband mellan dem.

Dövblind blev författare

Det ska påpekas att det inte behöver innebära total dövhet eller total blindhet för att en person skall räknas som dövblind, men den som drabbats ska ha bägge symtomen i sådan allvarlig grad att de kraftigt försvårar, vad vi brukar kalla ett “normalt liv”. Det största problemet de dövblinda möter är kommunikation med anhöriga och omvärlden och den dövblinda kan därför lätt bli isolerad från gemenskapen, samtidigt som de har svårt att klara sig på egen hand då de enklaste sysslorna kan bli svåra eller helt omöjliga att utföra. Men det finns också de som klarar sjukdomen förvånansvärt bra. Helen Keller Blev dövblind innan två års ålder men tog akademisk examen och var verksam som författare, aktivist och föreläsare.

Utbildning för dövblinda

november 4th, 2016

Dövblindas rättigheter till stöd regleras genom lagen om stöd och service, LSS. Lagen finns för att även de med stora funktionsnedsättningar ska kunna leva ett gott och självständigt liv med arbete, studier eller annan meningsfull sysselsättning. Genom LSS kan den den som är dövblind till exempel få tillgång till tolk. Det är oftast kommunerna som ansvarar för att LSS följs, genom att LSS innehåller en individuell plan kan den som är i behov av biståndet få ett stort eget inflytande. Med funktionsnedsättningen dövblindhet behövs det en tolk som kan anpassa kommunikationen efter brukarens behov. För kommunikation med dövblinda används ofta taktilt teckenspråk som är vanligt teckenspråk som den dövblinda avläser med sina händer.

Haben Girma

juni 1st, 2016

Har du hört talas om Haben Girma? Hon är ett stort namn inom dövblindhet och har under många år varit en pionjär och inspirationskälla för människor med olika funktionsnedsättningar. Hon är bland annat den första dövblinda som tagit examen från Harvard Law School och hon har även blivit belönad av Vita huset och Barack Obama för hennes kamp för en bättre vardag för världens dövblinda. Haben Girma föddes i Kalifornien efter att hennes mor flydde från Eritrea under det tidiga 80-talet. Under hennes uppväxt stötte hon på många utmanande situationer.

Haben Girmas uppväxt

Haben Girma har själv sagt att hon växte mycket under sin uppväxt på grund av att hon hade lärare som ställde höga krav på henne. Under sin skolgång hade hon tillgång till modern teknologi som hjälpte henne klara av uppgifterna och hänga med resten av klassen. Hennes äldre bror, som växte upp i Eritrea, hade inte samma möjligheter och Girma kunde därmed jämföra vilken stor skillnad det är att ha tillgång till teknologi för att möjliggöra studier för exempelvis dövblinda. Hon hade bland annat hjälp av en braille terminal, en apparat som hjälper henne läsa längre texter. För blinda kan vardagliga ting ställa till med onödig problematik och går att förebygga om man drar nytta av deras erfarenheter. Saker som stabila utemöbler i hemmet, modern teknologi och assistens i vardagen gör att de kan ha samma utvecklingsmöjligheter som resten av befolkningen. Det drar samhället nytta av i det stora hela.1200px-HearingExam

Vidare karriär och offentliga framträdanden

I Sverige har vi bland annat Riksförbundet DHB (Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning) som arbetar för lika rättigheter och möjligheter. Det är inte något som man ska ta för givet och Haben Girma bestämde sig själv för att studera till jurist för att öka tillgången av böcker och annan digital information för personer med funktionsnedsättningar. Hon arbetar numera på heltid för att få fram lösningar och öka förståelsen för de utmaningar som exempelvis dövblinda behöver klara av på daglig basis. Hon säger att digital information endast består av ettor och nollor och att den går att omvandla till en rad olika format. Vidare säger hon att programmerare och teknologiska designers har stora möjligheter att förändra vardagen för en stor grupp människor och att hon hoppas att de gör det. Den 20 juli 2015 träffade hon USA’s president Barack Obama för att betona vikten av teknologi för dövblinda och andra funktionshindrade.

Ragnhild Kåta

maj 29th, 2016

Ragnhild Kåta är en inspirerande person inte bara för dövblinda, utan för alla. Hon var den första dövblinda personen i Norge som fick utbildning, och hon inspirerade bland annat Helen Keller, som är den kanske mest kända dövblinda personen. Ragnhild Kåta lärde sig nämligen att prata, trots sitt tillstånd, och detta inspirerade Helen Keller att göra detsamma. Det kan kanske vara svårt för en person med fem fungerande sinnen att förstå hur viktigt det är med inspirerande förebilder som Ragnhild Kåta och Helen Keller, men man måste betänka att alla de saker som en seende och hörande människa ser som så självklara att de inte ens reflekterar över dem, som att öppna och gå igenom dörrar, utgör ett hinder för en dövblind person, som de måste överstiga.800px-Millais-Blind_Girl

Ragnhild Kåta föddes år 1873 i Vestre Slidre i Norge. Hon förlorade sin syn och sin hörsel när hon var tre och ett halvt år gammal, liksom sitt luktsinne och smaksinne, antagligen som en följd av scharlakansfeber. Att hon fick sin utbildning berodde till stor del, om inte enbart, på att hon träffade läraren och författaren Hallvard Bergh år 1887. Bergh blev så tagen av Ranghilds situation att han skrev en artikel om henne i tidningen Verdens Gang. Denna artikel lästes i sin tur av Lars Havstad, en pionjär inom utbildning för döva i Norge, och själv döv. Havstads bror var administratör på ett läroinstitut för döva, och han skrev ett brev till Bergh och föreslog att han borde kontakta hans bror.

Brodern, Elias Hofgaard, gick med på att ta in Ranghild på skolan, och den norska staten gick med på att betala för hennes utbildning. Så fick Ragnhild gå till skolan för första gången när hon var 14 år gammal. Det var Hofgaard som bestämde sig för att han skulle lära Ragnhild att tala, och det var en lång och komplicerad process. Han lärde henne först att uttala bokstäverna, och sedan att kombinera ljuden till stavelser och till slut ord. De första orden hon lärde sig var ”ur”, ”fot” och ”bord”, och Hofgaard lärde henne ordens mening genom att upprepade gånger, under flera dagar, associera orden med respektive föremål, tills Ragnhild förstod att orden hon uttalade benämnde dem. Ranghild lärde sig också att förstå andra genom att lägga sin hand över deras mun när de talade. Ett år efter att hon börjat på skolan kunde hon redan säga enkla meningar.

Kommunikation för dövblinda

april 17th, 2016

Att kommunikationsförmågan begränsas av att man lider av nedsättningar inte bara av ett sinne, utan av två, förstår nog de flesta. Men hur gör man egentligen för att kommunicera med andra människor om man varken kan se eller höra? Svaret är, som i så många andra fall, att det beror på.

Dövblinda är nämligen en mycket bred grupp, och inom den gruppen finns ett spektrum av dövblindhet som gör att två personer som båda kan kallas dövblinda kan ha mycket olika förutsättningar när det gäller att kommunicera. Det finns till exempel de som har så mycket kvar av sin hörsel att det går att prata med dem med rösten, och de kan i vissa fall även svara med sin egen röst. Det är således inte alls ovanligt att någon som är dövblind har ett talat språk, som svenska i Sverige, som sitt modersmål, och inte ett teckenspråk eller någon annan form av kommunikation. På motsvarande sätt, för synen, finns det de som har så pass mycket av sin syn kvar att de kan kommunicera via teckenspråk.blindfolded-158204_960_720

För de som inte har vare sig synen eller hörseln kvar alls, är det vanligaste sättet att kommunicera att använda så kallat taktilt teckenspråk, som använder sig av känseln. Taktilt teckenspråk används genom att man tecknar ett tecken i den dövblindes handflata med fingrarna, som han eller hon kan avläsa med hjälp av känseln. Den dövblinde kan sedan teckna tillbaka med hjälp av vanligt teckenspråk. Något som är viktigt att tänka på när man kommunicerar med någon som är dövblind är att man är tydlig, eftersom en dövblind person inte kan se vilket ansiktsuttryck man har, något som spelar stor roll när man kommunicerar med hjälp av teckenspråk med seende döva. Sådana känslor måste istället uttryckas med hjälp av händerna. För att någon som är dövblind ska kunna kommunicera med de som inte kan teckenspråk eller taktilt teckenspråk, finns särskilda dövblindtolkar. Dessa är en förutsättning för att dövblinda ska kunna göra vanliga saker som att söka läkarhjälp vid problem som nageltrång, illamående eller andra vanliga åkommor.

För att kunna läsa skrift användser dövblinda samma metod som blinda, det vill säga blindskrift.

Förbundet Sveriges Dövblinda

december 12th, 2015

Förbundet Sveriges Dövblinda, som förkortas FSDB, är en intresseorganisation för landets dövblinda som är både partipolitiskt och religiöst obunden. Den verkar för alla människors lika värde och att dövblinda i samhället ska ha samma rätt att vara delaktiga, självständiga och självbestämmande som alla andra. Föreningen arbetar också för att bryta den isolering som många dövblinda kan finna sig i. Kortfattat kan man säga att FSDB vill verka för att förbättra livsvillkoren för dövblinda i Sverige.

En förutsättning för att någon som är dövblind ska kunna leva i samhället på samma villkor som andra är att de har tillgång till en bil och någon som kan skjutsa dem till arbete, aktiviteter och annat. Detta eftersom det medför stora svårigheter för dem att ta sig fram med hjälp av kollektivtrafik. Om du har någon i din närhet som är dövblind och har behov av en bil, men du själv eller den dövblinde inte har de ekonomiska medlen som behövs för att köpa en bil, kan ni gå in på Advisa.se. Man kan också söka bidrag genom FSDB.monkey-236864_960_720

För att göra verklighet att de mål som FSDB strävar mot arbetar de på flera sätt. De driver till exempel politiska kampanjer utåt mot samhället, liksom kampanjer för att informera om dövblindhet och öka medvetenheten. De arbetar också direkt mot sina medlemmar, till exempel genom att anordna en rad olika aktiviteter varje år. Bara några exempel är en familjehelg på Kolmården för familjer med dövblinda barn eller ungdomar, en vinterweekend i Sälen, ett ridläger, en pappahelg och höstlovsaktiviteter på Bosön. Föreningen ger även ut två tidningar, dels Nuet, en nyhetstidning för dövblinda, dels Kontakt med FSDB som är föreningens medlemstidning.

Föreningen har en lång historia, då den grundades redan 1959. Sedan dess har föreningen växt både i antal medlemmar och i antalet regionala föreningar. När hela föreningen ombildades 2008 hade den 700 medlemmar fördelade på 12 regionala föreningar. Förutom dessa finns även specifika sektioner, till exempel Föräldrarådet, en föräldrasektion, och DBU, Dövblind Ungdom, som är en ungdomssektion.  Fram till 2010 samarbetade föreningen med Handikappförbundet, men det året bytte de samarbetspartners till Lika Unika, som fokuserar särskilt på mänskliga rättigheter.

Francisco Goya

september 18th, 2015

Francisco Goya är en av Spaniens mest framstående konstnärer, som levde mellan 1746 och 1828. Han är bland annat känd för att ha varit hovmålare under en period, och för att ha skildrat Napoleonkriget och dess brutalitet. Det som är mindre känt är att Goya vid sin död var helt dövblind.Francisco_de_Goya,_Saturno_devorando_a_su_hijo_(1819-1823)_crop

Under de senare åren av hans liv var Goya starkt påverkad av krigets hemskheter och förbittrad över hur Spanien styrdes. Han sökte därför isolera sig från samhället, och köpte ett tvåvåningshus på landsbygden utanför Madrid. Huset kallades ”Quinta del Sordo”, ”Den döves villa”, efter husets tidigare ägare, men när Goya flyttade in var han själv nästan helt döv som en följd av en av de allvarliga sjukdomar han genomlidit. Den sjukdom som orsakade dövheten led han av vid 46 års ålder, och när han flyttade in i villan var han 72 år gammal. Under den tid som han bodde i huset målade Goya en uppsättning av 14 målningar, som skulle komma att bli några av hans mest kända, och som på spanska går under namnet ”Las Pinturas Negras”, ”De svarta målningarna”. Goya målade dem ursprungligen som väggmålningar i huset, och de föreställer mörka och groteska motiv som återspeglar Goyas egen rädsla, hans förlorade tro på mänskligheten och hans kamp mot sinnessjukdom. En av de mest kända målningarna är ”Saturno devorando a un hijo”, ”Saturnus äter sin son”, som föreställer guden Saturnus när han gör just det. Målningarna gjordes inte på beställning, utan på eget initiativ av Goya, och det är sannolikt att han aldrig tänkte sig att de skulle visas upp för någon. Trots det har man i efterhand skrapat bort målningarna från väggen och lyckats överföra dem på målardukar. De visas nu upp i en permanent utställning på Pradomuseet i Madrid.

Alla kan någon gång känna det som Goya sannolikt kände under sin tid i Den döves villa: en uppgivenhet inför tillvaron och något av förlorat hopp. För de flesta är dock dessa känslor övergående, och den bästa medicinen är ofta en god natts sömn. På Sleepo.se hittar du ett stort utbud av sängar som kan bota de flesta grubblerier.

dailypost