Regeringen presenterade sin nya budget för 2025 i veckan. Även om budgeten visade att välfärden inte är ett prioriterat området för regeringen fanns det några ljusglimtar som FSDB vill lyfta fram.
– Det här visar att vårt arbete bär frukt, säger Klas Nelfelt.
Regeringens budgetproposition för 2025 innehåller nya satsningar för 60 miljarder kronor. Av dessa går endast 7,5 miljarder till välfärden – mindre än hälften jämfört med årets budget. Nästan hälften av de 60 miljarderna – 27 miljarder kronor – går till sänkta skatter för hushållen. De stora vinnarna är män med höga inkomster enligt regeringens egna beräkningar.
I propositionen om utgiftsområde hälsovård, sjukvård och social omsorg noterar regeringen den generella minskningen av ledsagarservice enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som identifierats av Socialstyrelsen och “avser att följa frågan”. Vad det innebär återstår att se.
I propositionen finns också ljusglimtar. Regeringen avser att vidta åtgärder för att förbättra tolktjänsten för personer med dövhet, hörselskada och dövblindhet. Regionerna tillförs därför 41 miljoner kronor per år för att utöka samordningen av tolktjänsten som aviserades i budgetpropositionen för 2024.
– Det är ett bra förslag, men vi tycker att det är otydligt hur pengarna ska fördelas, säger FSDB:s ordförande Klas Nelfelt.
Vidare avser regeringen att avsätta 5 miljoner kronor för inrättandet av en nationell funktion för tolktjänsten i enlighet med förslag från tolktjänstutredningen.
– Det är ett positivt besked och ett viktigt steg för att kunna arbeta med tolktjänstfrågan på ett bättre sätt och för att förbättra tolktjänst på lång sikt. Det här visar att de lyssnar på oss, men mycket återstår, säger Klas Nelfelt.
Målet är att skapa en enhet för att möjliggöra mätningar över vår situation. På så sätt kan FSDB tydliggöra problemen och bristerna som måste åtgärdas.
– Sedan tolktjänstutredningen kom med sitt betänkande har vi jobbat med den här frågan mot politiker och tjänstemän. Dock måste vi följa upp hur det ska utformas så att det verkligen blir som vi har tänkt, säger Klas Nelfelt.
Tolkstöd, utbildningsstöd och förenklat stöd till start av näringsverksamhet
Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är betydligt högre än i övriga befolkningen. Därför föreslår regeringen att förenkla stödet för personer med funktionsnedsättning att starta företag. Utgifterna för bidrag för uppstartskostnader föreslås minska med 10 miljoner kronor 2025. Det särskilda utbildningsstödet som ska underlätta studier på folkhögskola ska samtidigt stärkas med 25 miljoner kronor, enligt förslaget.
– I dag föreslår regeringen satsningar för att stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma i arbete eller utbildning, därför vidgas nu tolkstödet. Därtill förenklas stödet för personer med funktionsnedsättning att starta företag. Dessa förändringar förbättrar förutsättningarna för fler personer att komma i arbete. Detta är ett viktigt steg för att hålla ihop den svenska arbetsmarknaden, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson i ett pressmeddelande.
Personer med syn- eller hörselnedsättning behöver inkluderas i arbetslivet i större utsträckning än i dag. Regeringen avser därför att förtydliga Arbetsförmedlingens bidrag för personer med behov av tolkning, som till exempel teckenspråkstolkning, samt vidga stödet avseende hur bidraget till litteratur och tolkstöd kan användas.
Höjt statsbidrag till funktionshinderorganisationer
Regeringen avser även att öka statsbidraget till funktionshinderorganisationerna med 20 miljoner kronor fram till 2027. Detta för att funktionshindersorganisationerna enligt regeringen har en betydande roll för genomförandet av funktionshinderspolitiken. De anser att de genom att öka statsbidraget kan skapa bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning.
– Det är efterlängtat med tanke på att det inte höjts på så många år och ett steg i rätt riktning, säger Klas Nelfelt.
Regeringen föreslår också att påbörja beredningen av en ny nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken som bland annat grundar sig på resultat från arbetet inom ramen för strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Denna handlingsplan bedöms kunna beslutas under 2026.
Vill du läsa mer om budgeten för Hälsovård, sjukvård och social omsorg? Klicka här.
Punktlista: Så fördelas de 60 miljarderna
Sänkt skatt: 26,7 miljarder kronor (mdr) (44 procent)
- – förstärkt jobbskatteavdrag: 11 mdr
- – sänkt skatt pensionärer: 2,5 mdr
- – slopad avtrappning av jobbskatteavdraget: 4,7 mdr
- – sänkt skatt på ISK-sparande: 4,4 mdr
- – sänkt bensinskatt: 3,2 mdr
- – avskaffad flygskatt: 0,9 mdr
Välfärd: 7,5 mdr (12 procent)
- – vård: 4,6 mdr
- – skola: 2,8 mdr
- – omsorg: 0,1 mdr
Totalförsvar : 8,6 mdr (14 procent)
Miljö och klimat: 1,3 mdr (2 procent)
Rättsväsende: 3,5 mdr (6 procent)
Infrastruktur (vägunderhåll): 1,6 mdr (3 procent)
Forskning : 1,5 mdr (3 procent)
Kostnader för läkemedel : 5,6 mdr (9 procent)
Övrigt: cirka 4 mdr (7 procent)
Summa: Cirka 60 miljarder (100 procent)
Källa: Finansdepartementet
Syntolkning: Budgetpropositionen för 2025 i ett blågult band.