FSDB:s årliga nationella evenemang Höstträffen ägde rum i helgen. Helgen inleddes med en trevlig middag tillsammans på Clarion Hotell i Sundsvall. På lördagsmorgonen började föreläsningarna med årets tema: kultur.
Under lördagen fick deltagarna ta del av flera inspirerande föreläsningar som berörde olika aspekter av årets tema. Om du är nyfiken på vilka föreläsningar som hölls och vad de handlade om, kan du läsa mer om årets höstträff nedan.
FSDB Västs bokcirkel
Först på programmet var FSDB Väst, där Lina Antbring och Agneta Hummerhielm berättade om sin bokcirkel – och att de söker fler bokälskare.
Lina Antbring berättade att bokcirkeln i FSDB Väst startade för fem år sedan och firar jubileum i mars 2026. Gruppen består nu av sju personer, och de välkomnar fler deltagare. De diskuterar böcker tillsammans, men så klart också andra ämnen. Deltagarna använder olika läsmetoder som läsplatta, Legimus, Storytel, Bookbeat, Biblio.
Agneta Hummerhielm lyfter det roliga med att medlemmarna är utspridda i landet och att bokvalen är varierade. Hon understryker att det inte bara är feel-good och deckare. Punktdisplay på legimus fungerar inte fullt ut med Legimus ännu, men FSDB Väst har lämnat feedback till MTM, som arbetar med detta. Träffarna sker via Zoom, med möjlighet att själv boka den tolk man önskar, vilket har fungerat bra. Det viktigaste, betonar Agneta, är dock inte böckerna utan den gemenskap och glädje deltagarna upplever tillsammans.
MTM om punktskrift och tillgängligt material (MTM)
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) föreläste på lördagsförmiddagen om hur de arbetar med överföring till punktskrift för både barn- och vuxenböcker samt med riktlinjer för tryckt punktskrift.
De planerar urvalet för Legimus och berättade om tillgängliga format, inklusive digital punktskrift. MTM erbjuder även taktila bilderböcker, tidningar i punktskrift (t.ex. Hört och sett, Knep och knåp, Vi punktskriftsläsare), samt taktila spel och almanackor som man kan beställa via Iris hjälpmedel.
En deltagare lyfte tekniska problem med punktdisplayen i Legimus-appen. En fråga om huruvida man behåller beställt punktskriftsmaterial kom från en annan. MTM meddelar att punktskriftsböcker inte returneras utan kan läggas i pappersinsamlingen efter läsning. En person i publiken tipsar om att man kan skicka böcker vidare mellan användare.
Bild och form med Raisa Uotila
FSDB-medlemmen Raisa Uotila berättade om skulpturens många uttryck och hur den kan upplevas. Deltagarna delade sina tankar om vad en skulptur är för något. De tänkte på allt från klassiska skulpturer från antiken till abstrakta former och “konstiga figurer”. Raisa nämnde några exempel som isskulpturerna i Jukkasjärvi, som hon varit till tillsammans med FSDB.
Hon tipsade om att skapa skulpturer med återvunnet material som trä, kottar, tyg, sten och till och med mat. Material som lera, gips eller metalltråd finns enkelt att köpa på till exempel hobbybutiker eller apotek.
För att skapa en taktil tavla föreslog hon material som chokladkartonger, flingpaket och tapetlim – allt för att experimentera med färg, form och struktur. Hon uppmanade deltagarna att våga prova på att skapa och experimentera med olika material.
Raisa delade med sig om en tuff period i sitt liv, då hon tillbringade flera månader på sjukhus och om flytten till Sverige en tid senare – då hon mötte kärleken.
Hon tipsade också om Synskadade Konstnärer, som ställer ut över hela Sverige. Raisa berättade också att hennes konst ställdes ut i somras, på en enorm skärm, vilket var en höjdpunkt i hennes karriär.
Pjäsen Mäster Frans – så gick processen till
Sarah Remgren har skrivit en teaterpjäs om Mäster Frans, baserad på Anita Hellöres roman. Pjäsen handlar om personer med dövblindhet och producerades i samarbete mellan Riksteatern Crea och Teater Totti i Finland. Sarah, som själv har Usher typ 1 och använder teckenspråk och socialhaptiska signaler, valdes som manusförfattare delvis för att hon har egen erfarenhet.
Arbetet skedde via hennes jobb på Teckenbro. Under processen gjorde hon mycket research om dövblindhet, dåtidens levnadsvillkor i Finland och Sverige och om Frans liv. Hon gjorde även jämförelser med Helen Keller, som levde ungefär samtidigt, men hade helt andra förutsättningar. Skrivandet var utmanande, men med stöd från en dramaturg lyckades hon färdigställa manuset, som sedan lämnades över i regissörens händer medan hon var mammaledig.
Sarah ser arbetet som en lärorik och symbolisk resa, eftersom arbetet tog nio månader och hon under samma tid var gravid. Hon har även gått en kurs i manusskrivande efter detta.
Skådespelaren Aki Pirkola, som också har Usher 1, deltog också i presentationen. Han berättade att det var regissören Marita Barber och Tuja Mustonen som letade efter en skådespelare till rollen som Frans. Tuja mindes då särskilt ett ansikte från en reklamfilm för en teatergrupp och kontaktade Aki för rollen.
Aki började repetera 2024 i januari, några månader innan premiären av pjäsen. Marita stöttade Aki i hur man går till djupet med texten i manuset, han fick också lära sig om hur han skulle föra sig på scen, eftersom han inte hade skådespelarbakgrund. En ledsagare fanns tillgänglig bakom scenen, där det var mörkt, och ljuset anpassades för Aki. De tänkte också noga på kostymerna, och vilka färger kostymerna hade så att kontrasten skulle bli bra. Han sammanfattade upplevelsen som helt fantastisk.
Att skriva om dövblindhet – inkludering genom skönlitteratur
Under söndagen blev det en föreläsning av Lena Göransson, som har skrivit en bok om dövblindhet. Den kan du läsa mer om i nästa nummer av tidningen Kontakt. Senare avslutade ordförande Klas Nelfelt helgen innan det var dags för deltagarna att bege sig hemåt igen.
Syntolkning: Fullsatt i konferenslokalen på höstträffen 2025, på Clarion hotell i Sundsvall.