Debatt: Punktskriftens ställning i samhället behöver stärkas

I en debattartikel publicerad på Punktskriftens dag argumenterar författarna för att stärka punktskriftens ställning i samhället – annars riskerar många att gå miste om viktiga språkkunskaper.

Punktskriftens dag firades den 4 januari. Detta uppmärksammade Synskadades riksförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda och Unga med synnedsättning i en debattartikel i Nerikes Allehanda. Författarna betonade att punktskriften behöver en stärkt, lagstadgad ställning i samhället eftersom punktskriften är avgörande för synskadades läs- och skrivkunnighet samt deras möjlighet att delta fullt ut i samhället.

Punktskriften är det enda alternativet till att faktiskt läsa bokstäver för alla som inte kan läsa svartskrift med ögonen. Trots detta minskar användningen av punktskrift. Artikelförfattarna uppmanar därför till ökade insatser för att främja och bevara kunskapen om punktskrift, både inom utbildningssystemet och i samhället i stort.

Faktaruta: Punktskrift 

Vad är punktskrift? Ett internationellt taktilt skriftspråk för personer med synnedsättning, även känt som braille.

Hur fungerar det? Bygger på en punktskriftscell med sex upphöjda punkter.
Punkterna är numrerade från 1 till 6.
Genom olika kombinationer av punkterna skapas 63 unika tecken.
Tecknen är designade för att kännas igen med fingertopparna.

Punktskrift på papper:
Många föredrar att läsa punktskrift i tryckt form, exempelvis i böcker eller dokument.

Punktskriftsdisplay:
En enhet som översätter text från en digital skärm (dator eller mobil) till punktskrift.
Texten visas tecken för tecken med upphöjda punkter på displayen.
Ett ”a” på skärmen motsvarar punkttecken som skjuts upp och läses med fingertopparna.

Att skriva i punktskrift:
Displayen används också för att skriva text i punktskrift.
Knappar på displayen kombineras för att bilda bokstäver i punktskriftsalfabetet.

Källa: MTM.

Syntolkning: Punktskriftsmaskin.

keyboard_arrow_up