Trots en bruten fot och knappa förberedelser tävlade FSDB-medlemmen Christina Grönborg i Brittathorp triathlon i slutet av augusti.
– Bara jag får rätt förutsättningar är nästan allt möjligt, säger hon.
Christina “Cia” Grönborg, 56, var i fjällen med sin dotter och hennes familj när hon plötsligt halkade ner i en grop och bröt foten. Med foten i gipspaket och kryckor till hjälp var det svårt att träna inför triathlonet, säger hon i en intervju med Smålandsposten.
– Jag fick gå på foten, men det var svårt eftersom jag inte såg och jag kunde inte använda min käpp. Det var väldigt svårt och jag bodde jag hos min dotter de tre månaderna, säger hon.
Cia har Ushers syndrom och är både hörsel- och synskadad.
– Jag är född hörselskadad och har haft hörapparat hela livet, men visste inte om min synskada förrän jag var i 25-årsåldern. Min syn försvinner gradvis lite hela tiden, berättar hon för Smålandsposten.
Det var en förbundskollega som började med triathlon för några år sedan som frågade om inte triathlon kunde vara något för Cia också. Hon tackade först nej, eftersom hon tänkte att hon inte skulle kunna genomföra det själv eftersom hon inte har tillgång till ledsagning. Men sedan tänkte hon om.
– Jag började springa förra sommaren, var på löparläger i Stockholm och tyckte att det var rätt kul. Jag tänkte att då ska jag väl kunna köra ett sånt här triathlon också.
Cia hade inte planerat att delta i år på grund av sin skada och hade därför inte riktigt kommit igång med sin simträning. Hon försökte simträna med Eva-Lena Kjellsson, men hade svårt med att ha huvudet under vattnet. I stafettlaget ingår också Hanna Granath, som simmade första sträckan åt Cia eftersom hon inte lärt sig crawla. Cia cyklade sedan två mil och sprang fem kilometer. Hon fick hjälp på cykelsträckan av Mikael Bengtsson, som agerade pilot på tandemcykeln.
– Han cyklar mycket på sin fritid, men hade aldrig cyklat tandem tidigare. Han provade för första gången i måndags. Vi cyklade hundra meter eller nåt sånt och det funkade bra, säger Cia.
Sedan skulle Cia hitta en bra löparguide. Hon gjorde ett inlägg på Brittatorp Triathlons Facebookgrupp och som Ulrika “Ika” Berglund, 55, från Väckelsång svarade på. Hon är själv en rutinerad triathlet och har varit med i flera Iron Man-tävlingar och tävlar för Mind Triathlon. För fyra veckor sedan kraschade hon på cykeldistansen i en tävling i London och bröt nyckelbenet med operation som följd.
– Nu har jag säsongsvila och ägnar mig mest åt lite återhämtning. När jag läste inlägget på Facebook att hon sökte en guide till löpningen tänkte jag att det kunde vara en jättestor utmaning för mig. Ibland känner man bara att det vill jag testa. Sen är det kul att ge tillbaka till sporten genom att hjälpa någon annan. Jag ville inte göra så stor sak av det så jag skrev privat till Cia, säger Ika.
De gav sig ut på en 4,3 kilometer lång löprunda. Ika var utrustad med en mikrofon som kopplades till Cias hörapparat. Mellan sig hade de också ett gummiband.
– Det kändes jättebra. Visst, jag kan springa lite i snigelfart när jag har ledarhunden med. Men just att kunna ta ut stegen och springa med någon som har tilliten att låta mig springa för jag ser ju inte riktigt var jag tar vägen, säger Cia.
– Jag måste släppa min egen kontroll och lämna över den till någon annan. Det är inte det lättaste, men det är ändå det jag måste göra för att kunna syssla med det här. Det är egentligen så i hela min vardag. Tilliten till mig själv att våga har jag väl byggt upp rätt mycket under åren för att kunna göra det här. Jag har alltid gått väldigt mycket och har varit ute och vandrat på diverse konstiga ställen, både i Sverige och utomlands. Då är jag jättetacksam för personerna som vågar prova för att det ska funka.
Ika var nervös innan.
– Cia kan ju springa ner i en håla om jag inte säger att hålan kommer. Jag var rätt spänd när vi började springa och ”connectade” inte ens med med mina egna fötter i början. Det var en utmaning och en upplevelse. Jag blir så imponerad av Cia att hon bara vågar prova.
Tjusningen med att springa tycker Cia är endorfinkicken, men med triathlon är det möjligheten som ger energi.
– Jag har väl inte riktigt den där tävlingsinstinkten att jag ska vinna, utan det är nog mer att visa att det faktiskt går, att ingenting är omöjligt. Det är det som får mig att vilja gå vidare. Jag kan springa, jag kan cykla, jag kan klättra i berg om jag skulle vilja det. Bara jag får rätt förutsättningar är nästan allt möjligt.
Intervjun gjordes inför triathlonet. Inför sin tävlingsdebut var Cia ödmjuk.
– Bara jag kommer i mål så blir jag glad. Nej, men just att få möjligheten att göra det genom Ulrikas och Mikaels inverkan och även Hannas. Jag ska bara ha roligt, säger hon.
FSDB kan bekräfta att Cia genomfört triathlonet i Brittathorp.
Syntolkning: Cia och hennes löparguide Ulrika Berglund.