Individer som är funktionshindrade eller har en funktionsnedsättning har samma rätt till ett självständigt liv, till utbildning, arbete och att bilda familj och bo som alla andra. Det är i alla fall syftet och intentionen bakom LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (1993:387). Det var den 1 januari 1994 som LSS trädde i kraft. LSS ger dessa personer rätt till särskild hjälp i Sverige. Vilka är det då som omfattas av de stadganden som återfinns i lagen. Här talar man om personkretsar för vilka den gäller.

Lagen gäller för…
Man har skiljt ut tre personkretsar för vilka lagen gäller. För det första gäller den för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. I andra hand gäller den för individer som har en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning. Denna funktionsnedsättning kan ha föregåtts av hjärnskada i vuxen ålder. Skadan ha uppkommit som en konsekvens av yttre våld, skalltrauma eller av någon kroppslig sjukdom. I tredje hand omfattar LSS personer som lider av andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, vilka inte är relaterade till normalt åldrande. Dock avses att funktionsnedsättningarna är av sådan art att de resulterat i betydande svårigheter för individen att själv sköta sitt dagliga liv. Vederbörande har därför ett omfattande behov av stöd och direkta insatser av omsorgspersonal.

Detta kan samhället bistå med
I enlighet med stadganden i LSS kan samhället bistå med bland annat avlösarservice i hemmet, bostad med särskild service eller boende i familjehem. Den behövande kan få rådgivning och annat personligt stöd. Personlig assistans äger man rätt till, liksom visst ekonomiskt stöd för sådan assistans. Kostnaderna ska dock vara skäliga. Man kan få ledsagarservice och en kontaktperson. Man har också som individ med funktionsnedsättning rätt till korttidsvistelse utanför det egna hemmet, Familjer kan få möjlighet till korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. De individer som tillhör personkrets 1 och 2 har också rätt till daglig verksamhet.

LSS kort och gott
LSS ska försäkra att särskilt behövande individer med funktionsnedsättning ska kunna uppleva samma människovärde som alla andra – utan funktionsnedsättning.

Dövblindhet är en funktionsnedsättning som kan innebära att en person är helt både döv och blind. Fast de som har en funktionsnedsättning av den här sorten verkar ofta ha både syn- och hörselrester. En del föds med dövblindhet fast funktionsnedsättningen kan också vara förvärvad under livets gång. Hörseltest är bra att gå igenom för att undersöka om det finns några hörselrester. De personer som föds med dövblindhet kan även ha ytterligare funktionshinder.

3000 eller fler
Enligt FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda finns det i Sverige omkring 3000 personer med dövblindhet. Här avses endast personer under 65 års ålder. Av dessa 3000 personer har cirka 500 av dessa en medfödd dövblindhet. Mörkertalen är dock stora. Vad som framkommer är att det idag saknas kontinuerlig och strukturerad kartläggning och registrering.

Livet som dövblind
För den som har en funktionsnedsättning som dövblindhet påverkas allt från möjligheten att förflytta och orientera sig, till att kunna kommunicera med andra. De som är drabbade av funktionshinder av den här karaktären kan ha svårigheter med att finna information. Det kan handa om allt från att få tillgång till nyheter via radio och TV. De kan inte som alla andra delta i samtal, diskussioner eller höra vad andra pratar om. Mycket av det som kommuniceras mellan människor uttrycks genom kroppsspråk och ansiktsuttryck något som de som är dövblinda missar. Den som är dövblind kan råka ut för social isolering på grund av brist på sinnesintryck och stimulans.

I en beroendesituation
Som dövblind är man mer eller mindre ständigt beroende av att någon annan tolkar omgivningen och vad som händer i kring en. Många har en god motorik. De använder sig av sitt taktila sinne i kombination med lukt- och smaksinnena. De använder sig av sin kropp, sina fötter och händer för att utforska omgivningen och ta kontakt med andra.

Facebook nu för dövblinda
Under sommaren 2014 utlyste Post- och telestyrelsen en användarvänlig Facebook-variant för dövblinda och andra synskadade. Nu finns ett program som fungerar tillsammans med skärmläsarprogram, punktskrifts-display och förstoringsprogram. I arbetet med att ta fram programmet har Förbundet Sveriges dövblinda varit delaktiga. Det handlar till stor del om ett avskalat gränssnitt. Fast de dövblinda kan göra allt från att läsa meddelanden, göra statusuppdateringen, gilla, kommentera samt att lägga till nya vänner och titta på bilder. Tjänsten går även att på smarta telefoner, datorer och surfplattor. Landets dövblinda och blinda, omkring 103 000 personer, har därmed fått möjligheten att socialisera på Facebook.

Helen Keller var en världsberömd amerikansk kvinna. Hon föddes den 27 juni 1880. Hon var författare, föreläsare och aktivist. Hon publicerade tolv böcker och många artiklar under sin livsgärning. Helena Keller trotsade sin funktionsnedsättning som bestod i att hov var blind, döv och mer eller mindre stum. Trots sin funktionsnedsättning kom hon att bli den första dövblinda personen med en akademisk examen. Helen Keller var också en politisk aktivist som verkade för kvinnors, funktionshindrade och arbetares rättigheter. Helen Keller avled 1968.

Förvärvad funktionsnedsättning
Helen Keller föddes med både hörsel och syn. Då hon var 19 månader drabbades hon av en febersjukdom som ledde till att hon förlorade både sin hörsel och syn. De kommunikations-svårigheter som uppstod ledde till att Helen blev mer svårhanterlig. Den lilla flickan slöt sig inom sig själv och blev allt mer svår att få kontakt med.

Perkins-institutet
Efter ett tips från Alexander Graham Bell, kontaktade Helen Kellers föräldrar Perkins-blindinstitutet i Massachusetts. Där hade en man, Samuel Howes uppnått framgång med en annan dövblind flicka vid namn Laura Bridgman. Laura Bridgman bodde fortfarande kvar på skolan.

Anne Sullivan
På Perkins-institutet jobbade en ung lärarinna vid namn Anne Sullivan. Endast tjugo år gammal fick hon förtroendet att arbeta med Helen Keller och försöka öppna upp kommunikationen med henne. Till de första åtgärderna hörde att Anne Sullivan disciplinera Helen Keller som kommit att bli rejält bortskämd. Sullivan som själv var blind använde Samuel Howes metoder. Helen Keller lärde sig att teckna och tolka symboler i handflatan. Fast trots att hon försökte att lära sig tala, lyckades hon aldrig – de talade orden förblev otydliga. På så sätt påbörjades en vänskap som pågick ända tills Anne Sullivan gick bort.

Examen och karriär
Helen Keller arbetade efter sin examen för de sinneshandikappade i världen. Hon var en aktivist som till och från tilldrog sig FBI: s intresse. Helen Keller skrev boken Ljus i mitt mörker år 1960. Hennes självbiografi kom att gå upp som en pjäs på Broadway och blev filmatiserad ett antal gånger.

Teater Relevant
Teater Relevant gav under i februari och mars 2013, några föreställningar på Tekniska Museet i Stockholm, om Helen Keller. Intentionen med föreställningen var att lyfta frågan om tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel och syn. Alla föreställningarna syntolkades och spelades samtidigt på både svenska och svenskt teckenspråk.